berättande en bra inkörsport för den som vill förstå Kongo idag. Dessutom är den väldigt välskriven, stundom lyrisk. Rekommenderas varmt.En risk vi mundele och mzungu tar när vi, i de bästa av avsikter, åker till afrikanska länder är att skildringen mallas efter koloniala föreställningar (hur kritisk man än är emot dem). Det handlar om äventyr och risker, det handlar om det stora uppdraget, det handlar om att kunna säga "jag har varit där", det handlar i vissa fall om att sprida en högst diffus civilisation. Weyler har jag redan nämnt, Bill Berkeley är ett annat exempel och Redmond O'Hanlon ska vi bara inte tala om.
"Congo - formoder jeg" är faktiskt ganska befriad från detta. Författaren skildrar lika gärna sin egen svaghet och okunskap. Han verkar mest av allt vilja förstå.
Tygesen rör sig på flera plan. Dels skriver han om Kongos dåvarande politiska situation, med grannländernas trupper som ockuperade större delen av landet, dels om några arketypiska eller atypiska vanliga människoöden i landet, dels om sin egen resa och sist men inte
minst om landets historia. Han intresserar sig, omvänt chauvinistiskt, särskilt för den viktiga roll skandinaver och framförallt danskar spelade i den koloniala plundringens första fas. Vad jag förstår fortsätter han undersökningen om just detta i boken "I civilisationens tjeneste", som ännu ej utkommit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar