I en artikel från FN-organet IRIN kan man läsa om hur energipolitik på makronivå i Zimbabwe och DR Kongo påverkar småföretagande, miljöförstöring och klimatförändringar.
Energi är en bristvara i Zimbabwe, och den ransoneras hårt. Bevattningen av jordbruket måste prioriteras i ett land där stora delar av befolkningen hotas av svält efter västvärldens hårda sanktioner och Mugabes först oortodoxa, sedan alltmer vett- och rättslösa jordreform och fördelningspolitik. Energisituationen har försämrats ytterligare sedan det statliga kongolesiska energibolaget Societe Nationale d'Electric (SNEL) brutit sina energileveranser på grund av obetalda skulder.
Då ingen energi finns i vägguttagen börjar människor att elda istället, och bränsle har blivit en lukrativ branch för småföretagare som ofta nyligen blivit tilldelade jord i reformerna. I närheten av Harare har många jordbruk helt skalats på träd, med allt vad det innebär av jorderosion och förlorade framtidsintäkter. Även i centrala Harare märks bristen på bränsle, där har centrala avenyer renrakats på träd.
Två av citaten i artikeln känns särskilt oroande: en träförsäljare säger att
"I don't see how you can expect me to worry about environmental degradation at the expense of my wellbeing"
och en konsument konstaterar
"Ordinarily, I would have wanted to install a generator or use solar energy to provide alternative energy, but that is too expensive for me. I would rather settle for firewood, which is much more affordable."
Det är tydligt att det inte är kunskap som är problemet, de här människorna vet vad som är rätt i ett långsiktigt och globalt perspektiv. (Även om vi som har läst George Monbiots Heat vet att solceller aldrig kan vara lösningen.) Den desperata situationen är orsaken, och den kan inte lösas med utbildning eller aldrig så goda insatser av volontärer. Det måste till en rejäl utbyggnad av infrastrukturen. Och med ett Europa och USA som fryser bistånd och inför sanktioner, med ett Kina som långsamt smyger sig ur sitt engagemang i det stigmatiserade landet är det väl bara en hårdsatsning från Afrikanska Utvecklingsbanken eller regimens kollaps som kan rädda de återstående träden i Zimbabwe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar