31 juli 2007

Green OPEC (och "Afrika" än en gång)


Den senaste tidens ständigt stigande oljepriser har fått många att diskutera problem och möjligheter som uppstår i de oljeproducerande afrikanska länderna. Man kan tycka att statens intäkter rimligen borde öka, och det har de också gjort i vissa fall. Samtidigt drabbas dessa länder av konflikter, korruption och politisk instabilitet i oljans spår.
Ett problem som inte blivit lika uppmärksammat är att flera av Afrikas fattigaste länder inte har någon olja, och drabbas extremt hårt av de höjda oljepriserna. I Uganda är det dubbelt tragiskt. Torka i klimatförändringens spår gör att vattenkraftverken inte ens går på halvfart. Energibortfallet måste fyllas upp med dieselkraftverk, som dels dränerar statskassan, dels bidrar ytterligare till den klimatförändring som utgör grundproblemet.
Detta är ytterligare ett exempel på det problematiska i att tala om "Afrika" som en enhet. Uppmärksamheten kring "kampen om Afrikas olja" har gjort att detta omvända problem ignorerats. Dessutom slår oljepriserna väldigt olika inom varje land. Det är framförallt de uppåtsträvande "halvfattiga" i städerna som drabbas. På landsbyggden är man fortfarande hänvisad till vedeldning, alldeles oavsett oljepriser.
I Senegal, som både saknar olja och hotas av ökenspridning i klimatförändringens spår, tar man detta på största allvar. Vägen framåt ligger i förnyelsebar energi. Man samarbetar bland annat med Brasilien om energiskog, och har även tagit initiativ till ett samarbetsorgan kallat "Green OPEC" som ska sprida kunskap och resurser om förnyelsebar energi.
Rapporten som ligger till grund för detta inlägg hittar ni här, och den kommenteras och utvecklas med mycket annan fakta på bloggen Africa Matters. Ingen av dem nämner, märkligt nog, de möjligheter som finns till utökad vattenkraft i Kongofloden. Uppskattningarna varierar kraftigt, men enligt vissa prognoser skulle ett komplett utnyttjande av dessa möjligheter täcka hälften av Afrikas energibehov söder om Sahara.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Reflexion 1: Fenomenet är inte unikt. Oljan på arabiska halvön är (såvitt geologerna hittills bestämt ...) koncentrerad till östra kustlandet. Det gamla "Felix Arabia", dvs Jemen, ligger på sydkusten och är alltså den fattiga kusinen i detta sammanhang.

Reflexion 2: Finns det inte väldigt mycket sol som skiner i Afrika? Det borde väl kunna användas, storskaligt såväl som småskaligt. Det förefaller ju lönsamt t.o.m. i det solfattiga Skandinavien.

Hans

Catti Ullström sa...

Jag läser för tillfället boken "Kung Leopolds vålnad" som delvis handlar om när europeér och amerikaner "upptäckte" Kongofloden, och jag funderade faktiskt kring just samma sak. Varför inte annvända sig av all den kraft som länge gjorde Kongofloden så omöjlig att ens utforska (tänker bland annat på det som då kallades Stanleyfalls, vet inte vilket namn det bär idag).

Harald sa...

"Stanley Falls" är det som syns på bilden längst ner i bilden. Numera heter kraftstationerna Inga 1, Inga 2 och Inga 3 och det finns planer på världens största kraftverksdamm där. Se exempelvis http://www.irn.org/programs/congo/
för mer info.